Säg Din Åsikt

"Behövs hjältar?

För att besvara frågan om hjältar behövs så måste jag först utreda vad en hjälte är. För mig är en hjälte en person som gör något ovanligt, något stort och bra för någon annan människa utan att vilja vinna något på det. Jag tycker att det är hjältarna i det tysta som är de verkliga hjältarna. Många kan göra goda saker för andra, vara riktiga hjältar, men endast eller delvis för att vinna på det själva. För mig är det inte den riktiga hjälten, även om den typens ”hjältar” också kan vara bra att ha. En hjälte som verkar i det tysta tjänar oftast inte på att hjälpa andra, utan gör det av helt andra anledningar. Antingen av personliga skäl eller för att de bara vill hjälpa någon annan. En hjälte för mig är också en person jag kan se upp till, någon jag kan sträva efter att likna eller lära mig av. Min personliga hjälte är oftast den jag lär mig mest av i olika situationer.

Det är också den största anledningen till att jag tror att vi behöver hjältar. Hur ska vi annars vilja sträva efter att vara det bästa möjliga av oss själva, om vi inte har någon att se upp till? En hjälte behöver inte vara någon som gör allt rätt, utan kanske bara någon som försöker göra så mycket rätt som möjligt.
Troligtvis skulle jag inte vilja göra mer för hemlösheten om inte Lou och No, i ”No och jag” av Delphine de Vigan, lärt mig om hur det är att vara hemlös och maktlös. Jag hade troligtvis inte ens funderat på det. Och det är för att jag inte hade kunskapen. Lou har lärt mig det jag inte visste och inte bara det gör henne till hjälte för mig utan också det faktum att hon kämpar för hemlösas rätt (trots att hon inte tjänar något på det själv alls egentligen).
En annan sådan hjälte som gjort ett typiskt hjältedåd utan egen vinning är Isak Hardo. Den 14 december (2010) skriver Camilla Sundell på www.svenskahjaltar.se om hur Isak räddade en 5 åring från döden. Isak var den enda på platsen som ingrep, trots att det var gott om vittnen till händelsen där en psykisk sjuk kvinna tog stryptag på lilla Fiona. Fiona var några sekunder från döden när Isak fick tag i henne och till sist fick henne att vakna. Han ingrep i en situation som både var farlig och som kan anses varit någon annans ansvar att ingripa i. Isak gjorde det rätta utan baktanke på egen vinning. Vi behöver fler sådana människor. Vi behöver fler sådana hjältar. Riktiga hjältar höjer den allmänna moralen och jag kan tänka mig vilket dåligt samvete resterande vittnen till händelsen har för att de inte ingrep. När vi läser om Isak, eller andra hjältar, så vill vi göra lika gott. Vi behöver hjältar eftersom vi behöver förebilder. Vi tänker att om vi var i samma situation hade vi gjort likadant och vi kanske till och med hoppas att vi ska få ett tillfälle att visa vår godhet i. Det är oftast så att hjältar plockar ner oss på jorden och påminner oss om vad som är viktigt och att vi borde se till våra medmänniskor mer.
Det finns många hjältar som är helt vanliga människor och som kanske inte gjort något lika påträngande hjältedåd som Isak, men som är minst lika mycket hjälte ändå. En sådan vardagshjälte kan vara en lärare eller en förälder. De guidar oss genom livet och lär oss att bli de människor vi är. Och jag funderar ofta på om de inte är de främsta hjältarna ändå. De är utan tvekan våra främsta förebilder i alla fall.

Avslutningsvis skulle jag vilja dra vårt behov av hjältar så långt som till att vi behöver dem för att en dag kanske bli våra egna hjältar, våra egna förebilder. Jag tror att när vi blir äldre så ändrar vi kraven för hjältar, de behöver inte vara lika perfekta, de måste bara ha genomgått livet på ett annat sätt än en själv. Jag funderar själv på vad jag skulle göra utan mina förebilder och hjältar. Och slutsatsen är att jag inte tror att jag hade varit så mycket till människa utan dem."